macb

Jag läste en vän bloggs ganska nyligen och jag kan förstå hennes tankar. Varför är väl en liten del av en sak som hände mellan mig och henne ganska nyligen. Vilket inte hade behövt hända men båda har ett humör som kan vara ganska svårt att tygla ibland och att man lättare missförstår varandra och har lättare att förstora upp saker som inte behövs förstorsas egentligen.
Har inte pratat med henne än, ringt henne idag men hon hade inte tid att prata då utan senare ikväll.

Men det var en sak som jag reagerade på, att man måste berätta allt för varandra innan man kan kalla en person för sin riktiga vän?
Den personen som har berättat det för henne vet jag inte hur denne resonerar för jag håller verkligen inte med. En riktig vän för mig är en person man litar på och respekterar i alla lägen.  Hamnar man i en diskusion med en riktig vän så tycker jag att fast man inte är överens och tycker olika ska man i alla fall respektera varandras åsikter om vad man tycker och tänker. Kan man inte göra det då kanske man borde tänka om innan man kallar denne person för sin vän.
Personligen berättar jag "allt" för mina riktiga vänner, men av någon anledning pratar man mer om vissa saker med vissa vänner och mindre med andra. Det kan bero på många olika saker. Som om man har förlorat någon kanske man inte kan prata med alla vänner om det för att alla vänner klarar inte av det just för att de inte vet vad man ska säga eller göra utan att det känns jobbigt, andra saker kan vara av personliga skäl. Om man vet att vän har haft samma eller likanande personliga problem kanske man väljer att prata med denne om det men man kan välja att berätta om det för en annan.
Jag personligen gör så, jag kan prata om det mesta med alla min vänner men jag väljer hur detaljerat jag vill prata om det.